Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men Judith sig klädde i sammet och siden:
Med spann hon sig prydde och gyllene smiden.
Hon påtog sig hufVa och kostelig skrud
Och stod ibland Israëls barn som en brud.
Hon sedesamt månde till stadsporten stiga,
Ledsagad af Abra, sin kammarepiga,
Som bar i en säck både fikon och mjöl.
I handen hon hade en kruka med öl.
Då sade Ozia: du Israëls lilja,
Må himirielens Herre fullborda din vilja,
När nattén uppstiger på himmelen blå,
På det bland de heliga räknas du må!
Men Judith och pigan, så nätta och sippa,
Nu månde med grace genom stadsporten trippa,
Utöfver kornåkrar och blomstrande fält,
Bort till den Assyriske höfdingens tält.
Der satt han, så mätt uppå ära och bragder,
Bland purpur och guld och de gröna smaragden
För honom föll Judith, den fromma, på knä,
Då sad’ Holofernes: parles vous françaisŸ
Fram sattes nu russin och pepparekaka;
Men Judith ej ville det ringaste smaka.
Hon satt vid ett bordshörn, rödblommig och täck.
Och ärtmjöl och tikon hon åt ur sin säck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
