Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Se’n konstdomaren öronen noga betraktat
Och högsta priset dem värda aktat,
Gaf han skalden sin penning med mycken tack;
Han, den genast hos sig i byxsäcken stack.
Derpå förde han honom så huld som en fader
Till de stora skaldernas myriader, —
Så vann han, bänksatt på store mäns vis,
Om icke stor ära, likväl stort pris.
Och åter den vördige matador
Unga snillen fram ur sitt mörker besvor;
Som i den magiska medeltiden,
Då upplysningens sol i moln var skriden,
En prest med silfver och guld i sin hand
Drog själar fram utur skärseldens brand.
Mången man, som alltsedan han skriflärd blifvit,
Blott protokoller och räkningar skrifvit
Och aldrig förut i sin lefnads dar
Så noga betänkt, hvad rimkonsten var,
Om icke i spekulationens timma,
Hur debet och kredit sig skulle rimma,
Nu, när han penningepungen såg,
Blef alldeles omvänd i sin håg
Och af dukaternas skimmer sig lärde
Erkänna skaldekonstens värde.
Men vid Direktörens förförande tal
Steg åter en skald allt midt i den sal,
Och sade: Jag gick uti lagerlunden,
När månen lyste på himlaranden.
Der kom utur buskarna fram en man,
Hvilkens uppsyn jag något misstänkt fann,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
