Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nattvakan.
Efterbildning.
När andra sofvo som folk uti sin säng,
Jag enslig måne helt melankolisk satt
Skall jag så vaka långa nätter,
För jag är kär i klockarns dotter?
Så sporde jag mig harmsen, men fick ej svar:
Jag sprang från far mins gård till min käresta,
Och till en krans jag bröt mig blommor:
Oxlägg, kärngtänder och kattfotter.
Och när jag lopp i susande lundens sal,
Det stundom prasslade af min egen gång,
Då blef jag rädd och sprang än värre
Och föll omkull mot sten och stubbar.
Jag föll, stod upp och sprang se’n åter igen
Och fann min tärna i backen, som aftaldt var;
Jag föll på knä framför den sköna,
Af dyrkan ej, men utaf trötthet.
Och in gick Barbara uti skafferit
Och bar till mig en tumlare bränvin ut.
Jag drack den ut, och straxt derefter
Jag blef en tumlare sjelf i gräset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
