Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nej i jag svär dig det vid denna låga,
Ännu du till mig och glädjen hör.
Hvem vill ur min famn dig rycka våga?
Hem jag till min faders hus dig för.
Men tills morgon var,
Sköna, hos mig qvar
Och med mig vår bröllopshögtid gör!
Och, att tecken ej må uteblifva,
Hon en gyllne ked åt älskarn ger.
Han en silfverskål vill henne gifva,
Konstrik, att ej fanns en sådan mer;
Den är ej för mig,
Och jag endast dig
Om en hårlock af ditt hufvud ber.
Nu slår andetimman. Och hans flicka
Af en högre liflighet nu är:
Lystna hennes bleka läppar dricka
Af ett vin, som dunkel blodfärg bär;
Men utaf det bröd,
Som han vänligt bjöd,
Hon det allraminsta ej förtär.
Och hon skåln åt ynglingen nu räckte,
Hvilken drack, som hon, med lysten håg.
Vinet dristigare längtan väckte:
Bedjande vid hennes fot han låg.
Dock hon emotstod,
Tills i tårars flod
Hon på bädden honom sjunka såg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
