Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rec. liknar således den nya skolan vid Hades’ mörka rike,
der Persephone var fri, så länge hon intet förtärt, men der
utgången blef tillstängd, så snart hon smakat granatäpplet.
Att fritt yttra sin öfvertygelse är mannens forstfodslorätt,
och jag har aldrig tänkt att, såsom Esau, sälja honom for
en ringa grynvälling. Jag har aldrig gifvit rec. rätt att tro
mig vara en sådan stackare, och han har icke bort dömma
om mig efter sina andra bekanta. Jag har aldrig behöft
rec:s nektar och ambrosia, utan då jag ett par gånger
bjuden inträdt i hans hus, har jag haft den stoltheten att tro,
att jag genom mitt inträde satt rec. och hans sällskap i större
förbindelse än mig sjelf. Jag kunde icke misstänka, att rec.
ville muta mig med mat. Emellertid, då han ångrar sin
mat, är jag beredd att lemna honom ersättning efter
mätis-manna ordom. Rec. känner också noga tiden, då jag
skrif-vit de så kallade paskillema; men jag har aldrig lemnat
någon deraf förtroende. Ingen annan gissning synes då vara
möjlig än den, att jag, utan min vetskap, haft inqvartering
af några bland »den tomma rymdens varelser», som sedan
möjligtvis förrådt mina hemligheter för den nya skolan, af
tacksamhet för det beskydd, som de hos henne åtnjuta.
»Han (Vitalis) har i sina nidskrifter för publiken
framlagt några planer och hemligheter, som han erfarit i
förtroliga samqväm.» I anledning af hvad rec. yttrat om ett genies
förpligtelse, tror ock förf., att icke hvar och en rec. är
för-pligtad att ljuga; ja, han går ännu längre i sin tro och tror,
att hvar och en rec. är förpligtad att icke ljuga, hvilken
synd rec. helt oförskräckt här bedrifvit. I fall en man, för
hvilken förf. hade aktning, sagt detta, skulle han visserligen
hafva tvingat honom att återkalla smädelsen, men rec. hör
till det slags menniskor, som gerna onäpst kunna få säga
hvad dem lyster. »Ty (fortfar rec.), sedan detta snille blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
