- Project Runeberg -  Vita nätter : berättelser /
65

(1928) [MARC] Author: Fjodor Dostojevskij Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vita nätter : ur en drömmares minnen - Den fjärde natten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Nastenka! utbrast jag slutligen, ur stånd att
längre behärska mig. — Nastenka, ni pinar mig. Ni
förgiftar mitt hjärta, ni dödar mig, Nastenka. Jag kan
inte tiga. Jag måste äntligen tala och ge avlopp åt
allt, som sjuder i mitt hjärta.

Medan jag sade detta, hade jag rest mig upp från
bänken. Hon fattade min hand och såg förundrad
på mig.

— Hur är det med er? frågade hon slutligen.

— Jo, hör på mig, sade jag i bestämd ton. — Vad
jag nu kommer att säga, är bara strunt, dumheter,
orimligt. Jag vet, att det aldrig kan inträffa, men jag
kan ändå inte tiga. Just därför att ni nu lider, besvär
jag er på förhand: förlåt mig!

— Vad är det då? frågade hon, slutade upp att
gråta och såg genomträngande på mig. En underlig
nyfikenhet glänste fram i hennes förvånade ögon. —
Hur är det fatt med er?

— Det är orimligt. Men jag älskar er, Nastenka.
Så är det. Och nu är det sagt, framstötte jag och
gjorde en rörelse med handen. — Nu få vi se, om
ni kan tala med mig så, som ni nyss gjorde, och om
ni kan höra på, vad jag nu har att säga er.

— Nå vidare? avbröt Nastenka. — Vad skall det
bli av allt detta? Jag har länge vetat, att ni älskar
mig, men det föreföll mig ändå, som om ni bara
tyckte om mig så där... inte vidare... O, min Gud!

— I början var det så, Nastenka, men nu! Nu! Jag
är nu i samma belägenhet som ni var den där gången,
då ni kom till honom med knytet. Och det är värre
för mig, Nastenka, därför att han då icke älskade
någon, men det gör ni.

— Vad är det ni säger mig? Nu förstår jag er

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:55:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vitanatt/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free