Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värdinnan - Första delen - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en timme hade han flyttat in. Där stängde han in
sig som i ett kloster och tycktes alldeles utestängd
från världen. På två år hade han blivit alldeles som
förvildad.
Ja, han förvildades, men han märkte det inte själv.
Och under denna tid föll det honom aldrig in, att det
också fanns ett annat liv — ett bullrande och
larmande, evigt böljande och evigt skiftande, evigt manande
liv, som förr eller senare förestod honom själv. Han
hade visserligen icke undgått att höra talas därom, men
han kände det icke och sökte det ej heller någonsin.
Alltifrån barndomen hade han levat uteslutande för sig
själv, men nu hade denna ensamhet fått fastare form.
Han förtärdes av den djupaste och omättligaste lidelse,
som kan fylla en människas liv och som icke skaffar
en sådan varelse som Ordynov någon varaktig plats
inom sfären av en annan, mer praktisk livsverksamhet.
Denna lidelse var vetenskapen. Den tärde under tiden
på hans ungdom; den dödade med sitt långsamma,
berusande gift hans nätters ro, berövade honom
matlusten och den friska luft, som aldrig fick tränga in i
hans kvava vrå, och i sin lidelsefulla berusning
låtsades han icke märka detta. Han var ännu ung, och
något mer krävde han tillsvidare icke. Lidelsen gjorde
honom till ett barn gent emot det yttre livet och
tidigt för alltid urståndsatt att skjuta åt sidan
andra hederliga människor, om det en gång bleve
nödvändigt för honom att också skaffa sig någon plats
bland dem. Vetenskapen är i somliga förståndiga
människors händer ett kapital. För Ordynov blev
den ett vapen, som riktade sig mot honom själv.
Hos honom fanns det mer av omedveten inre drift
än logiskt klargjord bevekelsegrund att studera och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
