- Project Runeberg -  Vita nätter : berättelser /
93

(1928) [MARC] Author: Fjodor Dostojevskij Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värdinnan - Första delen - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

allmosor. Han föll på knä vid den okändas sida,
hans kläder snuddade vid hennes, och han hörde
hennes avbrutna flämtande andedrag, då hon framviskade
en bön med lidelsefull stämma. Hennes anletsdrag
voro liksom förra gången präglade av en gränslös
andakt, och även nu runno tårar utför de glödande
kinderna, som om de ville skölja bort spåren av något
förfärligt brott. På den plats, där de båda befunno
sig, var det alldeles mörkt, och blott någon enstaka
gång upplystes hennes ansikte av det fladdrande
skenet från en lamplåga, som fläktade för vinden genom
det öppna, smala fönstret. Varje anletsdrag inristades
i hans minne, grumlade hans blick och sargade hans
hjärta med en olidlig smärta. Men även i denna
smärta låg det något ljuvligt berusande. Slutligen
kunde han ej behärska sig längre. Hans bröst skälvde,
och ett ögonblick tycktes han försmälta i ett tillstånd
av lycksalig medvetslöshet. Under snyftningar lutade
han ned sitt upphetsade huvud mot det kalla
stengolvet. Han varken hörde eller kände något utom
ett visst kval i sitt hjärta.

Kanske hade just genom ensamheten denna
ytterliga känslighet utvecklat sig, detta omotståndliga
blottande av det inre känslolivet. Kanske hade denna
känslighet fått näring av den kvävande, nödtvungna
tystnaden i långa, sömnlösa nätter under omedvetna
själsrörelser och olidliga själsskakningar, så att hans
lättantändliga hjärta slutligen var färdigt att explodera
eller söka sig utlopp. Kanske var just nu tiden inne
för denna högtidliga minut, liksom plötsligt en kvav,
solig dag hela himlen plötsligt mörknar och ett
åskväder urladdar sig med regn och blixt över den av
torkan försmäktande jorden, fäster regnpärlor på de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:55:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vitanatt/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free