Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värdinnan - Första delen - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Jo, jag har alltid älskat att uppskatta
rättrådigheten efter förtjänst, och jag är stolt över att
åtminstone denna känsla icke har förstummats inom mig.
— Ursäkta, men ni är orättvis mot er själv, och
jag...
— Nej, jag dömer absolut rättvist, återtog Jaroslav
Ilitj med ovanlig hetta. — Vad är jag i jämförelse
med er?
En liten paus uppstod.
— Genom att följa era råd har jag avbrutit många
simpla bekantskaper och delvis avslipat mina egna
grova vanor, började Jaroslav Ilitj åter i samma något
förlägna och inställsamma ton. — När jag är ledig
från arbetet, sitter jag mestadels hemma. Om
kvällarna läser jag någon god bok och .... jag har en
enda önskan, Vasilij Michajlovitj, nämligen att vara
fosterlandet till gagn i mån av mina krafter.
— Ja, jag har alltid betraktat er som en mycket
ädel man, Jaroslav Ilitj.
— Ni bringar alltid balsam åt mitt hjärta,
högsinnade unge man!... Därvid tryckte han varmt
Ordynovs hand.
— Vill ni inte dricka något? frågade han, sedan
han något lugnat sina upprörda känslor.
— Jag törs inte. Jag är sjuk.
— Sjuk! Ja, ni ser verkligen så ut. Är det länge
sedan ni insjuknade, om jag törs fråga? Om ni vill,
skall jag skaffa er något medikament och genast
hämta vår husläkare. Jag springer själv genast till
honom. Det är en mycket skicklig man.
Jaroslav Ilitj grep genast efter hatten.
— Tack så mycket, men jag behöver inga
medikamenter och tycker inte om läkare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
