Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dramatis personae - De vita - Vitt människomateriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väldets första försök att tränga ut till det baltiska
bäckenet. Folket i obygderna vid gränsen, som med
häpnad bevittnade de stridsvana truppernas
regelmässiga frammarsch, lärde sig av dem konsten att
bygga vägar genom ödemarken och behöll deras
härförares namn i vördat minne. Skulle de då inte
minnas den grymma fienden, Ivan den förskräckliges
i striden mot tartarer och turkar förråade
knekthopar, vilkas högsta fröjd var att tortera, skövla och
bränna, var de tågade fram! Rysshatet hos den
finska bonden var en av de realiteter, på vilka det vita
Finland grundades. Utan det hade redan själva
förberedelserna, det tåliga organisationsarbetet, varit en
omöjlighet. Ty endast solidariskt hat kunde bevara
hemligheten och gemensamt bära de fruktansvärda
riskerna. Detta hat var så starkt och allmänt, att
gång på gång ryska soldater och tjänstemän i norra
Finland »kommo bort» mitt i tättbefolkade bygder,
utan att någon möjlighet fanns att komma dem eller
deras banemän på spåren. Att ryssarna hämnades
genom att godtyckligt företaga husundersökningar,
häktningar, på sista tiden också summariska
bestraffningar, gjorde naturligtvis icke saken bättre. När
kriget äntligen bröt löst, fanns det tiotusentals män i
landet, främst bland bönderna men också inom
överklassen, som bara väntade på första tillfälle att få
skjuta en ryss, likgiltigt vilken. Sådan var stämningen.
Jag har hört och sett nog av den i början av kriget
för att inte kunna betvivla det. Huruvida den var
självvuxen och naturlig eller i vilken mån den
aktivistiska propagandan bidragit att uppamma den,
vågar jag icke säga. Dock tror jag icke att man behöver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>