Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dramatis personae - De vita - En finsk militär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ärvt?»
»Jo, först sköt jag honom, och så tog jag den här.
»Har ni skjutit många rödgardister?»
»Hur mycke’ som helst», blir det frejdiga, kanske lätt
skrytsamma svaret. Kavalleristen sträcker på benen
och fortsätter sitt gnolande. Så börjar han borsta
och släta ut sin bruna vadmalsrock. Särskilt gnuggar
han de mörkblå ärmuppslagen, som ha stora,
roströda fläckar.
»Jag skulle haft mig en ny rock, men det blir inte
tid till det.
»Jojo, man blir lite solkig i fält.»
Han tittar bekymrad på de rostiga fläckarna och
säger övertygat:
»Jo, nog blir man förbannat lortig. Det här är
blod av en sårad kamrat som jag fick hämta tillbaka
från forsen, när vi voro inne i Tammerfors en dag.
»Inne i Tammerfors? Innan staden togs?»
»Långt innan. Veckan förut. Vi kommo
söderifrån, från Hatanpää gård och körde på, tills vi nådde
fram till forsen. Där sköt de nog mera skarpt från
fabrikerna, så att vi måste gå tillbaka igen.
»Men vad hade kavalleriet inne i gatorna att göra?»
»Vi skulle in och se, om där fanns någon tobak i
affärerna. Men det var nog plundrat, alltsammans.»
»Det var ju skada.»
Det framgick tydligt av den unga kavalleristens
berättelser, att besvikelsen med tobaksaffärerna i
Tammerfors hört till hans smärtsammare upplevelser under
kriget. Eljes hade han icke mycket att anmärka på
det, utom att kavalleriet blivit utrustat med sablar.
Han drog ut sin pamp ur dess ganska bristfälliga balja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
