Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om kampen - Resan till fronten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
En påkallade uppmärksamhet för serier av lång-
sträckta gropar i snön längs banvallen. I varje grop
låg lite halm eller granris, jämte sardinlådor och tomma
patronpaket. Vid nästan varje grops fotända fanns
en hög exkrementer. Det var det första vi sågo.
En annan ropade! — Här syntes ett träd, som bräckts
och splittrats av en granat. Här en brunnen gård.
Här blodspår på drivan. Vedtravarna längs banan
voro omkullrivna och björkklabbarna hade ordnats till
skyttevärn, hastigt förstärkta med snövallar. Här
hade tydligen en strid utkämpats. Massor av fotspår
runno in och ut över en liten glänta och försvunno i
skogen.
Åter kommo långa ödemarker, där varken ofreden
eller andra mänskliga lyten förmått sätta några mär-
ken. Men det verkade hemskt att se de öde, över-
givna gårdarna, gråa och fattiga i det mulna snöland-
skapet, utan en rök eller en glimt från tända härdar.
Arma människor som bott här i närheten av de järn-
skenor, utefter vilka de onda lidelserna farit fram och
tillbaka som härjande elektriska strömmar. Eyckliga
de, som kommit att slå sig ned djupt inne i de tavast-
ländska moarna, dit intet ont nådde! Hu var bygden
förvandlad till ödemark och endast i den djupaste
ödemarken fanns ännu bygd.
Denna tågresa med sin stegrade ohygglighet skall
aldrig gå ur mitt minne.
Vid Dylly station gjorde vi ett uppehåll. Den lilla
fattiga byn såg ut, som om man stjälpt lassvis med
sopor över den. Stationshuset var sönderflängt av
kulor, utan en enda hel glasruta. Stationsområdet
översållat av konservburkar, krukskärvor, halm och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
