- Project Runeberg -  Vita och röda : en bok om sista finska kriget /
176

(1918) [MARC] Author: Ernst Klein - Tema: War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om kampen - Brigaden vid Tammerfors

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

176
alltså ske inför de bortdragandes ögon. Det blev också
hastigt tyst i brigadens led, när marschen ut över
slätten började. Höjder skymde själva slagfältet gan-
ska länge. Ur dalen bakom dem ljöd det förfärliga
hamrandet allt starkare.
Där skildes jag från svenska brigaden. Många av
dem återsåg jag kort därefter — i Vasa. Då lågo en
del av dem i omålade packlårar i ett gammalt bränneri
nära kyrkogården. De breda magasinsdörrarne stodo
på vid gavel. En gråskäggig begravningsentreprenör
kommenderade några gummor och ett par karlar där-
inne. Packlårarna öppnades, en efter annan, och en
kropp stel som en pinne eller slankig som en illa stop-
pad klädpåse togs upp och lades på en låg bänk. Blo-
diga och smutsiga kläder drogos av blåvita eller gulvita
lemmar, gummorna tvättade sovande, stela ansikten
och sökte med vana fingrar ge de ofta förvridna dragen
en mildare och anständigare prägel. Sår, som aldrig
mer skulle läkas, förbundos omsorgsfullt ■—- för de efter-
levandes skull — och de nya likkistorna, som stodo i en
hög trave i rummet intill, hämtades in och fingo sitt
tunga innehåll, en efter annan under mödosamt, dags-
långt arbete. Det var soligt, tyst och kallt i det log-
liknande rummet, där yrsnön blåste in på de grova
golvbräderna. De som lågo nakna på lårarna i denna
underliga bastu, hade bara gott av kölden.
Andra av brigaden såg jag på lasaretten. En av
dem, en kandidat B., teolog, dog först en månad senare
efter ändlösa plågor. En dumdumkula hade splittrat
hans höft, och den fruktansvärda infektionen i de många
sårkanalerna och fickorna stod icke att häva. En trum-
petare låg blek och feberhet. Han hade haft ett gam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 22 11:45:40 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vitaroda/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free