- Project Runeberg -  Vita och röda : en bok om sista finska kriget /
183

(1918) [MARC] Author: Ernst Klein - Tema: War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om kampen - Människor efter belägringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MÄNNISKOR EFTER BELÄGRINGEN.
Vad som mer än allt annat — oordningen, den jäm-
merliga matbristen, de trasiga fasadernas trista fat-
tigdom — gjorde det första intrycket av Tammerfors
så tryckande, var eländet i invånarnas själar. De
voro lika trasiga, nedsmutsade och bragta i oordning
som hus och gator.
Skräcken satt dem ännu i nerverna. De talade
bara om den. Städerskan på hotellet kunde inte
komma inom dörren, förrän hon börj ade berätta ohygg-
ligheter från gatustriderna. Med förfärligt hat be-
rättade hon om några »röda jäntor», som hon från
sitt fönster sett stå och lura i bakhåll på de första vita,
som visade sig på torget. Hon skrattade, när hon
berättade, hur den ena av dem blivit skjuten i porten
mitt emot. Samma människa nästan smälte i tårar,
då hon strax efteråt redogjorde för de lidanden, som
drabbat några hästar, vilka fått stå övergivna något
dygn, utan att någon hann ta hand om dem. Hysteri!
Ute i korridoren stötte jag på källarmästaren, en
svensk av den gamla, goda typen från tiden före krigs-
restriktionerna. Om han hade nerverna eu smula i
olag, var det inte att undra på. En granat hade
slagit ned i hans villa, dit han flytt med sin familj.
Under ögonskenligaste livsfara hade de flytt till hotel-
lets källare. Där hade de röda mot slutet av beläg-
ringen hämtat honom och av en eller annan anledning,
som jag inte längre minns, lagat sig till att skjuta ho-
nom, då äntligen de vita från gårdssidan trängde in
och befriade honom. Strax efteråt synes han ha
önskat sig död, då han ställdes inför uppgiften att i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 22 11:45:40 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vitaroda/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free