Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ernst: Drottning Kristina i Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Ers nåde, befall blött! — mig städse ni vär
Min fältherres dotter så kär.” —
”De döde* må: kvila! — Snart fjerran jag far
För alltid frän salarne här;
Men, innan jag sist lemnar fädernasborg,
Af flyktade stunder, af gltfdje och sorg
Ett minne jag nu ville lemna.
Låt gjhfa en klecfca åf silfter och malm
Och ute på vall’n; henne ställ,
Att fritt hon mä sjunga sin klingande psalm
Hvar morgon och skymmande qväll;
Så skall < hön förkunna de kommande dar,
Att, fastän:jag trotsig och lättsinnig var,
Jag kunde dock ångra och lida.
JÄär iQenpan jag dväljes vid: främmande strand
Och ensam jag drömmer i qvällen,
Då flyger^imin tanke hit npp åt ibland,
Ej stängd utaf hafveh och fjeUeh»
Nät siottsklockån klämtar i aftonen blid,
Då höjeiLesu suck för Kristinas frid,
För Vasarnes biltoga dotter l”
Ett ögönfefticb/der som en qvinfca hon stod,
Ett ögonblick blott var hön vek;
Det nästa, då svallade Vasarnes blod
Igen uti ohejdad lek.
”Farväl, ’ädle herre, ej glömmen min bön!
Här finnen I guld till båd’ klocka och lön. —
Nu lyster mig fjerran att dragai”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
