Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ernst: Blommor från Kinneknlle - Leckö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Upp i öde Balar tyst vi skrida —.
Här är Skarabispens gamla eelL
Genom fönstrets dam ses solen sprida >
Regnbägsstrimmor uppå golfvets häiL
Är det ej som satt i matta branden
Gammal munk i fotsid kappa’grå? —
Snöhvitt hufvud stödjer han mot handen,
Brokig messbok hvilar blicken på.
Lyssna, lyssna! — minne vespern klingar
Än som fbrr i Skarabispens slott?....
Allt Sr tyst — på eterfina vingar
Myggen svärma der i fönstret blott
Här är riddarsaTn, så kall och dyster.
Väggen plundrats på sin gobelin.
Ingen riddar, ingen mö det lyster
Mer derinne ta en zirlig sväng.
Liten fjäril sväfvar upp vid taket,
Vilsegången genom rutans hål,
Flyger ängsligt in i praktgevnaket,
Stadnar sist ibland panelens pril.. . .
Här han säkert satt med sin furstinna,
Stolte grefven Magnus Gabriel,
Trött af jagten, och såg solen svinna
Ner i vågen mången stilla qväll.
Kanske här sin sköna psalm han diktat,
Se’n han sett sin lyckas sol gå ner.
Månget minne här han ensam biktat
För sin borg, der han ej herrskar mer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
