Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jago: Skådespelerskan - II. Fransiska skrifver till Artur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan minns jag ett dag* hospital,
Der man turvia hundra matade;
Och om Gud man förde ett1 slags* tal,
Som jag fruktade och hatade.
Denna plate —« jagmmn&dess portars gaissél.
Till ett fängelse. mitt .hem ifcap gör. *
”Var förståndig!” och- man vred ett igisad.
Barnet led, men Visste ej h varför.
Och min fjäUhuar inenka ’fiågafej.’
Frågade båd’johloch rymd ocfchaf — ’
Menskørna i hopår tågade*;’
Lika stum var veriden som en graf.
Men deruto kinkade naturen,
Vidt som himlen iSg^déssi vindarethus,
Barmens vågor ville spränga
murenr^-Framåt! Jag behöfde luft och ljus.
Och jag rymde* Fik att ej i förtryckas
Valde jag en framtid utan foroty
Och den späda sprang mot lifVet» storm
För att segna eller förolyckas.
Genast det förflutna glömt jag hader
Uti Guds natoar, ty jag var fri;
Sprang bland’liljorna, som vänligt
sade:-Äfven dU är drottning liksom vi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
