Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thore: Signes lilla hjerta - Andra brefvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mi. hade n jag inte IpptftvdørtU* .Att han
lhölLiinnerligt äfraig., det tønde och iBÄg jag,.wr
urinen inte Kr det datåämma som ätt ältka«i Äte&aj:det
är något .helt annatrjdefc är{ ,eld_, føt Kr ljft.f- Och
htir mycket: också, jag håller ef honom, det märkte
jag kanske först nu, — men inte är det,så* a#: jäg
skudle vilja giftä mig med, honom-; Då kunde jag
nästan lika gema gifte mig fmed>_pappa elter .med/£w>
farori Fredrik, sem jag också, håller så obesjaifligt uta,f.
Hur länge han satt der och talade, vet jag inte.
Min lilla lyerna var så förbryllad och tankarna flögo
kring än hit än dit, men lika: orediga som«.., ja,
jag vet inte hvad. Än tänkte jag på Arthur och då
förargade det mig, att jag skulie sitta så bär och,höra
på kärlekssnaok af någon annah än den, sqm engång
hade fått mitt hjerta , ■— och ändå lyssnade jag ibland
med verkligt nöje till lektorns hjertegoda oeh milda
stajtana;,— än sneglade, jag åt snusdosan oeh
undrade ,i iom han inte sdart. skulle ta sig en pris, och än
stirrade jag på min hand, som han fortfarande höll
mellan:Sina, och var ledsen öfoer, att jag i dag hade
tfcgit samma manschetter på mig som jag hade i går.
Och vet du, lilla Ebha, är jag inte besynnerlig?
Fastän jag så obeskrifligt älskar Arthur: — ja, det gör jag
verkligen, — så ertappade jag mig ändå flera gånger
med, ätt jag riktigt satt och njöt af den tanken att
ka kunnat fängsla den lärda oeh allvarliga lektorn.
Jag måtte ändå vata bra älskvärd, tänkte jag, när
hani kan vijjja ha mig till hustru. Jag jemförde
honom med alla mina apdra eröfringar, Arthnr tiil oöh
med inbegripen, och jag kom till det resultat,, att
ingen enda af. dessa eröfringar sft smickrade min lilla
fåiänga som; denna:sista-. Jag fick i hast en aktning
för toäg sjelf, så att jag bléf nästan rädd. Att jag
behagat Arthuiyi det Jyckte jäg inte just var så
underligt, — det förefaller .anig, som om han, skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
