- Project Runeberg -  Vitter kalender 1872 utgiven af Upsalastudenter /
211

(1872) [MARC] - Tema: Almanacs and calendars
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thore: Signes lilla hjerta - Tredje brefvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som jag trodde ännu vara i Skftne och som inte
underrättat mig om sin återkomst med en enda rad (för,
ser du, vi ha verkligen haft en ganska trägen
korre-spondans genom hans gamla f. d. amma, som håller
mjölkmagasin inte långt ifrån, der vi bo). Jag satt
som fallen från skyarna.

— Nej se, han har kammarherre Silfverfält och
hans vackra dotter i sällskap, — sjöng nu den
yngre på sin breda ”skaunska”, —jaså, de ha rest opp
till Stockholm nu. Det satt väl hårdt åt för
löjtnanten att få dem med sig, för gubben har inte varit i
Stockholm på 14 år och kan inte alls tåla Stockholm.
Jag känner det der mycket väl, för hans egendom
ligger inte mer än halfannan mil från Landskrona.

Du förstår väl, att jag var idel öra, under det
jag oafvändt stirrade på Arthur, som leende och
artigt lutade sig gång på gång fram mot en ung flicka
med smäktande ögon och rikt gullgult hår, som satt
bredvid honom. Jag var så förvånad, att jag till en
böljan inte ens kom mig för att bli svartsjuk.

— Hvad går det åt dig, barn? — frågade nu
mamma, — du tappar ju hela konfektpåsen på golf ve t.

Mycket riktigt. All konfekten, som pappa nyss
hade köpt åt mamma och mig, låg under bänken.
Jag vet inte hvad jag svarade, men jag fortfor att
stirra och lyssna.

— Nå, han skall ju vara plumpt rik, den der
kammarherrn? — frågade den äldre af mina
grannar efter ett ögonblicks paus.

— Tror jag, det. Gubben anses väga sin goda
halfva miljon och kanske litet till, — svarade den yngre.

— Det vore ett godt parti för den der
löjtnanten, som väl inte kan ha mycket qvar af sitt
fäderne numera.

— Inte har han ett öre qvar af det mera. Nu har
han bara skalder och det temligen ansenliga ändå,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:55:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vitterkal/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free