- Project Runeberg -  Vitter kalender 1872 utgiven af Upsalastudenter /
220

(1872) [MARC] - Tema: Almanacs and calendars
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thore: Signes lilla hjerta - Fjerde brefvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

svimningar kanske. Jag tycker inte om brudar, som
ställa till scener på det der viset. — Pappa ledde in
mig och rektor Malm brudgummen. Sten var lika
lugn som vanligt, man kunde sannerligen inte se på
honom, om han var glad eller ledsen. Jag tror för
min del, att han var båda delarna. Kyrkoherden i
Ladugårdslandet vigde oss, hans tal för brudparet
sedan lär ha varit något långt, men ganska vackert.
Jag hörde inte mycket på honom. Kusin Otto
föreslog på vers skålen för tärnorna, det lär ha varit
rätt nätt Såväl pappa som mamma voro särdeles
belåtna med arrangementerna, isynnerhet var mamma
föiljust i champagnen och en ”å la daube”, som hon
tyckte var ”makalöst delikat”. Jag vet inte, hur den
var, för jag smakade knappt på maten.

Efter supén åkte Sten och jag till vårt nya hem.
Pappa, mamma1, tärnorna och marskalkarna följde oss.
Yi bo på Regeringsgatan N:o ....*) 3 trappor opp
i en liten, men särdeles näpen våning. Det vore
orätt af mig att icke erkänna, att Sten gjort allt för
att göra den riktigt hemtreflig och till och med en
smula elegant, — och smak har han verkligen mera:,
än jag någonsin kunnat tro honom om.

Sedan vi blifvit ensamma, tog han mig i famn
utan att säga ett ord, men så lugnt och försigtigt,
som om jag skulle ha varit hans dotter och inte hans
ny vigda hustru.

Jag hade beslutat att med det första vi blefve
ensamma omtala alltsammans.

— Sten, — nästan hviskade jag — du är för
hederlig karl att föras bakom ljuset. Jag har ett
förtroende att ge dig, — men har du mod att höra det?

*) På brefskrifvarinnans uttryckliga begåran utsattes icke
husnumret, emedan de ännu bo qvar der.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:55:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vitterkal/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free