Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G. O. Gerdner, grosshandlare. När väckelsen sjöng i Sjuhäradsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ovan omtalade Lars Olsson, "gamle Olsson", som han
av oss barn alltid benämndes. Det är oförklarligt, att
hans namn icke medtagits i det stora uppslagsverket
"Svenska Folkrörelser", då han under en lång följd av
är verkade som bokspridare och resepredikant i de
södra och västra delarna av Västergötland.
Olsson hade långt, vitt skägg och gjorde intryck av
en riktig patriark. Han medförde i regel en zittra och
sjöng på sitt oefterhärmliga sätt, helst solo, ty i regel
formade han själv melodierna allt eftersom han sjöng
och ackompanjerade sig på zittran, antingen det gällde
Ahnfelts och Sankeys sånger eller Davids psalmer,
vilka han med förkärlek föredrog. Han kunde även
föredra långa berättelser ur Moseböckerna om Josef eller
Moses, och man hörde honom med stort intresse. Min
mor brukade sticka varma, vackra yllevantar med
mönster och blommor, och den som särskilt blev
ihågkom-men med dessa vantar var "gamle Olsson".
En annan av de självlärda predikanterna var Fredrik
Andersson. Han var ganska lugn och flegmatisk, men
knappast någon kunde som han ge tyngd åt den
evangeliska förkunnelsen. Han visste, vad som stod skrivet
och var det stod skrivet, vilket han ej gärna försummade
att också ånge.
En förkunnare med helt annat temperament var den
förres granne, den mycket originelle Kasper Andersson.
Han började i regel sina predikningar mycket långsamt
men kom snart helt in i sitt ämne och ryckte då oemot-
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
