Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dahlberg, Nils, missionsföreståndare. En student i kollekten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rer under årtionden hade utbildats för sin viktiga
uppgift. Där hade under dessa missionsfester hundratals
missionärer ”avfärdats”, som det på den tiden hette. De
hade avskilts för sin viktiga uppgift, sagt farväl till en
gripen församling och så gått ut till missionsfälten,
många för att aldrig återvända. Nu satt jag där på den
stora planen framför den gamla lärarbyggnaden.
Missionärerna, både de som skulle resa ut för första gången
och de som kommit hem efter ett helt livs lång tjänst,
stodo där uppe på verandan och lämnade sina
hälsningsord.
Efter ett synnerligen gripande anförande av en ung
missionär av eld och tro skulle missionsoffret uppbäras.
Vad hade jag att giva? Jag tyckte att den lilla slant, som
jag hade över när alla omkostnader för resan gäldats,
var alltför futtig i en sådan stund. Allt närmare och
närmare kommo missionärerna och
missionärskandidater-na, som hämtade upp offret. Ack, om de ändå hade gått
förbi mig! Plötsligt stod den gamle missionären med den
stora abessinska korgen framför mig. Impulsivt tog jag
studentmössan, som jag fått samma vår, och lade den
i kollektkorgen. Det var med en viss bävan men också
med en oändlig glädje jag sedan hörde missionsdirektor
Johannes Lindgren lysa på att man fått 1.600 kronor
och en student i kollekten.
Från den dagen kunde jag ju inte annat än tjäna Gud
inom Stiftelsen, ja, det var ju det enda jag kunde. Det
dröjde dock flera år, innan jag kom i aktiv tjänst.
Läs
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
