Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hagen, Ellen, f. Wadström, landshövdingska. Levande barndomsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När det led mot jul stod staplar av ”Frideborg” och
andra min fars böcker och kalendrar på golvet i hans
skrivrum. Så skrev han egenhändigt namn och någon
lämplig bibelvers i en julgåva till årets alla läsbarn och
de flesta av de föregående årens. Så till släktingar och
den stora skaran vänner. Detta växte till en
jättegärning — adresserna gällde orter snart sagt i hela
världen, på missionsfälten och i Amerika, dit så mycken
svensk ungdom sökt sig för att aldrig komma åter. Då
mina bröder voro små, kunde de i några omgångar
draga paketen-på kälke till posten, senare måste de bäras
i klädkorgar och till sist forslas med stadsbudshjälp.
Hur välkomna blevo inte dessa böcker med
hälsningsord vid juletid, vittnande om en trofasthet och en
kärlek, som aldrig sparade sig, som var i släkt med det
djupaste av ”människorna en god vilja”.
* * *
I prästgårdarnas historia finnas många vackra
kapitel om trotjänares liv och gärning. Utan dessas insats
hade den delen av svensk kultur säkerligen inte kunnat
bli vad den blev. Men det var inte endast
prästgårdarna på landet, som hade dessa betydelsefulla
personligheter, även prästhemmen i städerna hade mången gång
lyckan att få tillgivenhet, trofasthet och kontinuitet att
slå rot och växa allt fastare samman inom den lilla värld
för sig, som ett hem och hushåll ännu för sjuttio år
sedan var. I mitt föräldrahem fanns Hanna, som i fyrtio
år skötte köket och alla dess uppköp, och Tilda, som
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
