Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hagen, Ellen, f. Wadström, landshövdingska. Levande barndomsminnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snabbt knöt om flaskhalsen. Så plockades en hel rad
tior upp ur Hannas portmonnä. Var det bästa sort, så
kostade det också något!
Vid hemkomsten radades hela härligheten upp på
köksbordet till allmänt beskådande och dryftande vad
pris de olika numren borde betir.ga, jag måste veta att
prislappen satt på varenda en, innan jag kunde förmås
att gå i säng den kvällen.
Det var tradition för skolbarnen i familjen att den dag
det var försäljning, där vår mor medverkade, gick man
inte hem på frukostlovet, utan begåvad med en
femtioöring fick man istället gå dit — vanligen var lokalen
Lantbruksakademiens sal vid Mästersamuelsgatan eller
Betlehemskyrkan — och där gavs för denna femtioöring
otroligt mycket gott: choklad med vispgrädde, stora
smörgåsar, massor — tyckes det i minnets ljus — av
bullar och kakor och sist tårta ir.ed vaniljsås.
När vår mor sent på kvällen kom hem, trött men
glad åt gott resultat — jag vill minnas att varje
försäljning, underbart nog, alltid gav något mer i
behållning än den närmast föregående — kunde hon berätta
inte endast att alla eaudecologneflaskor voro sålda, utan
också till vilka. Och detta gav stoff till ingående
diskussioner i det finstädade köket, där eldskenet lyste på de
långa hyllornas blänkande koppar och jag vid en liten
extra kopp kaffe ögnade i Trons Vila och
Sanningsvittnet, som var Hannas käraste blad, och Stridsropet, som
var Tildas. Det senare var ovedersägligen mer spännan-
64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
