Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oterdahl, Jeanna, författarinna. Min barndoms bokvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig, att läsningen gav honom själv lika mycket nöje
som den gav mig. Jag tror att hemligheten i att kunna
läsa för barn ligger just i detta. Det förhåller sig på
samma sätt, när man leker med barn: har man inte
själv roligt av leken, är det inte mycket bevänt med den.
Barn är allvarliga och iakttagar.de små personer: man
lurar dem inte lätt. De tar allting på allvar och måste
tas på allvar själva, inte klappas på huvudet av
överlägsna vuxna, som nedlåter sig till att syssla med dem.
Av det som nådde mig genom min far minns jag
särskilt Topelius Läsning för barn, som jag senare skall
återkomma till, Herman Sätherbergs
Blomsterkonungen och den tyske romantikern De la Motte Fouqués
Un-dine.
Det har ofta förvånat mig att versbiografien
Blomsterkonungen aldrig vunnit någon popularitet. Utom mitt
eget har jag i all min dar inte sett mer än två tre
exemplar av denna ovanligt vackra bok. Carl Larsson har
illustrerat den, kongenialt och graciöst, och dess
framställning av Linnés liv är så älskvärd och gjord i en så
tilltalande form, att jag inte kan förstå att boken så
kommit i skymundan. Varenda människa här i landet
känner och sjunger Vintern rasat ut, Sätherbergs text
till prins Gustafs melodi, men den betydligt mycket
mer vägande Blomsterkonungen känner nästan ingen.
Och ändå är Linné en av våra mest populära gestalter.
Utom litteraturhistorici lär väl ingen numera känna
Undine. Jag har aldrig prövat på att läsa den för barn,
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
