Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thörne, Emil, distriktsföreståndare. Ledd av en osynlig hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För de troende arbetarna var det en självklar sak att de
borde hjälpa till att förbättra arbetsvillkoren, men det
var svårt för dem att göra gemensam sak med
arbetarrörelsen, som framträdde på ett antikristligt sätt. JDet
ygi^den svenska arbetarrörelsens stora olycka att den
fick sina impulser från Tyskland och icke från
Eng-land och Amerika.
Den andliga verksamheten i Värnamo var föga
livaktig. Det fanns ingen fast anställd predikant.
Predikoverksamheten uppehölls av resepredikanter och några
av församlingens egna medlemmar. Den lilla
ynglinga-föreningen betydde mest för mig. Vi hade regelbundna
bibelsamtal och därtill var kamratskapet inom
föreningen mycket gott.
I Värnamo köpte jag min första velociped.
Sommaren 1900 gjorde en kamrat och jag en färd genom
Västergötland. Vi besökte Falköping, Skara, Skövde,
Kinne-kulle och Hjo, och därifrån foro vi med båt till
Jönköping. Av alla de resor jag gjort står denna färd
livligast för mitt minne. Vi voro på upptäcktsfärd i vårt eget
kära fosterland. Då vi på Falköpingsslätten gingo in i
stugorna och bådo om vatten hänvisades vi till skopan i
vattensån vid dörren. I Skara frågade några unga män
oss, varifrån vi voro. Vi svarade med en viss stolthet, att
vi kommo från Värnamo. ”Då ha ni väl hört sångkören”,
sade de. Nej, det hade vi icke. ”Då skall ni lyssna nästa
marknadsdag”. Det var icke så litet sårande för vår
lokalpatriotism. När vi kommo till Jönköping var vår
res
171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
