- Project Runeberg -  När vi var unga / V. av Gustaf Ankar med flera /
179

(1945-1949) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thörne, Emil, distriktsföreståndare. Ledd av en osynlig hand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utkast och. predika över ämnen. Pohl lät övertala sig,
och då han på påskdagen skulle predika gav han
tillkänna att han skulle tala över ett visst ämne och att han
hade fyra ”ponkter”, han var nämligen kronobergare.
Vi pojkar som sysslade litet med utkast och punkter
undrade hur det skulle gå, ämnet var nog bra, men
punkterna voro alltför slätstrukna. När Pohl talat i ungefär 10
minuter över sitt ämne och sina punkter, sade han: ”Nu
gå vi till texten”, och så behandlade han den på det
gamla vanliga sättet och höll en utmärkt predikan. Då man
hörde kolportörerna, fick man texten med sig hem, det
kanske icke alltid kan sägas när man hört en
ämnespre-dikan.

I de amerikanska kyrkorna bedrevs också god
verksamhet. Vi besökte ofta Moodykyrkan, där den bekante
A. G. Dixon var pastor. Han var en själavinnare av stora
mått, och han var ofta ute på andra håll och ledde
väckelsemöten. Under hans bortovaro uppstod en egenartad
rörelse i församlingen, ledd av hans vikarie. Då Dixon
kom tillbaka hade ungefär hälften av medlemmarna
mottagit ”The second blessing”, den andra välsignelsen.
Det var fullt uppror i församlingen. På lördagskvällarna
besvarade Dixon frågor, som insänts till honom. Vid ett
av dessa möten frågade man honom, om han trodde på
den andra välsignelsen. Han svarade: ”Indeed I do”.
Viss gör jag det. Halva församlingen jublade högljutt.
Därefter såg han under en lång stunds tystnad ut över
den stora skaran, och så tilläde han: ”Men jag tror
ock

179

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:55:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vivarunga/5/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free