Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Westin, Gunnar, professor. I Medelpad kring sekelskiftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skötts med handkraft i så stor utsträckning förr, och
många menade, att det kunde fortsätta så.
Slåtterma-skinen var då inte allmän i gårdarna, och tröskning
med slaga var ännu i seklets slut icke helt bortlagd.
Tröskvandringar installerades efterhand, och till en
början förenade sig flera om slåttermaskinen. Efter några
år skedde detsamma med ”radsåningsmaskinen” och
moderna harvar och plogar. Men de gamla träplogarna
var inte alldeles bortlagda. Moderniseringen kom dock
snabbt efter det nya seklets ingång.
Det vilade ett gammaldags drag över bygden även i
ett annat avseende. Det var inte sockengemenskapen,
som spelade någon väsentlig roll där, utan byalaget.
Detta bestod av bönderna i tre byar, och denna enhet
var klart och bestämt avgränsad till grannbyarna
väster- och österut i dalen. Byalaget hade gemensamma
uppgifter, som gällde skogsvägar, broar över bäckar och
vattendrag, även över Ljungan, och frågor som gällde
fäbodar och kreatur. I spetsen av byalaget stod
byåldermannen, och denna befattning gick i tur inom kretsen
av bönder. Han hade vård om byalagets kartor och
papper, och när det blev fråga om skallgång, gick
bud-kaveln ut från honom. Den vakne pojken kunde ibland
med största intresse höra på gubbarnas överläggningar
och ibland ganska livliga debatter. Man var inte sällan
”av annan mening”, men hela denna ordning var ett
uttryck för en urgammal bondedemokrati. Eljest brydde
sig varken bönder eller ”lösfolk” mycket om politik.
188
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
