Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Westin, Gunnar, professor. I Medelpad kring sekelskiftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett mörkt och hotfullt ord, alltsedan faster for dit och
inte blev frisk utan dog. Detta var den första stora
skuggan över barnen och kusinerna. Därmed föddes
misstron till ”lasarettet” och allt vad därmed
sammanhörde. Sedan kom flera dödsfall hemmet nära, men
därinom rådde hälsan, glädjen och arbetslusten.
De yttre åthävorna präglade int e hemmets fromhetsliv.
Husfadern höll inte andakt med de sina; han hade så
nedsatt syn, att läsning var honom förmenad. Han var
i religiösa frågor fåmäld men hade sin bestämda, något
kärva övertygelse. Och han reflekterade. Icke sällan
bad han offentligt vid konventiklarna, och ibland
kallade grannar på honom till någon dödsbädd. Mor var
mer av en innerlighetens husprästinna och förmanade
på ett varmt, stillsamt sätt. Hon var i regel behärskad
och full av godhet mitt i allt sitt mångskiftande arbete.
Ofta sedan hon släckt aftonlampan, då alla hade gått
till sängs, var hon på knä i bön för de sina. Hennes stilla
suckar hördes då ofta av barnen, och de visste så väl,
vilka bönen gällde. Hennes otroligt villiga tjänande,
när det gällde mötena i hemmets stora sal och
härbärgerandet av predikanter, har för barnen i senare år
framstått som något av en bragd i det tysta.
Folkskolan låg ganska nära, var högt belägen och
efter förhållandena god. En gammal lärare
efterträddes snart av en yngre lärarinna, och hon höll de fyra
klasserna väl samman kring uppgifterna. Någon gång
visade sig den blide kyrkoherde Olof Modin vid skol-
190
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
