Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOMMARNÖJE UTHYRES
Har icke jorden ännu skapats? Är icke allt
bara flytande vatten och himmel och rymd där
själarna ströva omkring som små skinande
lyktor, sökande varandra? Då känner jag mig nära
en skönhet som måste vara själva urkällan. Så
tyst, så fylld av frid måste den vara.
Men plötsligt störs stillheten av ett skrik från
skogen — klagande, utdraget. Det är räven som
skriker. Men för mig låter det som ett mänskligt
rop fyllt av ångest. Då är friden bruten. Jorden
är åter där med klagan och vånda.
Jag kan icke hålla mig stilla längre. Jag går
försiktigt nedför trappan och öppnar
verandadörren. Jag tar ett steg tillbaka av förvåning. På
trappsteget sitter en hare, vänder på huvudet och
ger mig en skymt av ett par dunkla gyllene ögon.
Så blir han skrämd och far in i mörkret med
långa viga skutt.
Men jag står kvar. Nu hör jag rävens skrik
närmare, skogen susar, det porlar från vattnet
vid stranden. Och en liten skogshare kom till min
dörr och vilade sig på min trappa.
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
