Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JA, DET FÖRSTÅR JAG
rårna högt när ladugårdskarlen kom. Han klämde
sig in emellan dem och strök några efter sidorna.
Han var redan förut berusad, men den välkända
lukten från korna ökade hans rus. I det han
raglade tillbaka till grinden för att börja fösa ut
dem, sade han:
— Vi driva dem rätt på generalskan — in i
hennes trädgård, nu innan hon vaknat. Hon skall
få för spisar som ryka in och förstöra folks syn.
Först väckte hans ord skratt och oväsen. Men
snart trängde de in i omtöcknade hjärnor. Man
visste att fänriken var bortrest till en bekant över
natten, det hade den där vackra husan sagt. Nu
skulle man spela generalskan ett spratt på
söndagsmorgonen. Varför inte hämnas alla lidna
oförrätter? Vem kunde hjälpa om kossorna
kommo lösa i hennes fina trädgård?
— Släpp tjuren på henne också, skrek en,
kiknande av skratt.
Snart begav sig hela skaran ned till
generalskan, drivande korna framför sig, endast
mjöl-kerskorna stannade kvar på platsen. Med
ladugårdskarlen vars röda halsduk fladdrade som en
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
