Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JA, DET FÖRSTÅR JAG
Men Ebon gick in på sitt rum. Hon lade sig
med en sorgsen suck. Snart skulle väckarklockan
surra. Hur kunde hon förstå allt? Nyss hade hon
räddat trädgården från att trampas ned, nu
kördes hon på porten. Då mindes hon djurens
vänliga ögon — ja, de hade varit vänliga. Hon
tyckte sig smälta in i naturen som var fylld av
bruna tåliga guldögon, blommors öppnade kalkar,
en smekande doft av grönt gräs och ett ringande
ljud från hundraåriga träds kronor. Då mumlade
hon ännu i sömnen med ett litet leende:
— Jag förstår .. .
VII.
Ebon gick på landsvägen med sin kappsäck.
Hon var på väg till färjan för att fara hem.
Den gamla Forden hann upp henne.
— Vill fröken åka? sade gubben med det
vippande grå skägget.
Ebon tackade. Så satt hon åter i den hoppande
bilen och körde förbi bräkande lamm och
skrockande kalkoner.
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
