Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER EN VINTERMÅNE
leende och blundande ögon, som om en alltför
het sol stuckit henne. Det ständiga vistandet i
den friska lantluften efter innesittandet i staden
gjorde henne yr. Det var som om hon förut varit
bunden och nu någon lossat alla band och vänligt
uppmuntrande viskat i hennes av kyla rodnande
öra: spring, lek, var glad!
Hon stod på skidor utför vad hon själv tyckte
svindlande stup. Hon åkte på botten av kolryssjar
med himlen kantad av grantoppar som ett blått
valv över sig. Hon dansade om kvällarna i den
stora salen, klädd i sin enkla, vita klänning som
snart blev litet skrynklig.
Ljudet av klockans entoniga ticktack
därhemma på kakelugnsfrisen dödades snart av
ljudet från hästarnas bjällror och det underliga
suset i den stora granskogen. Inte alltid var
Raoul Ejörncrona vid hennes sida, och hon visste
inte, om han besvarade hennes känslor. Men han
bjöd ofta upp henne till dans, och ibland stodo
de tillsammans på skidor efter häst, vinande fram
över den snötäckta sjön. Hon tyckte alla voro
snälla mot henne. Inte ens Alice kom med några
spydigheter.
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
