Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER EN VINTERMÅNE
— Stanna då, Gudrun, ropade han otåligt.
De hade blivit du de här dagarna, liksom alla
de andra ungdomarna. Men Gudrun stannade
inte. Nu får han jaga mig som jag for efter
honom nyss, tänkte hon.
Och gråten försvann från hennes hals och låg
där inte längre som en klump.
Det löpte ett enda skidspår där inne i skogen.
Gudrun följde det. Det var äventyret, det stora
äventyret, som var efter henne. Och då flydde
hon! Så besynnerligt funtat är en flickas hjärta.
Raoul hann i alla fall upp henne. Han grep
hennes arm och hon måste hejda sig.
— Vad tar du dig till? sade han barskt.
— Jag ville vara ensam, svarade Gudrun
trotsigt.
Och så fortsatte hon att åka.
Det var som om skidorna nu haft vingar, och
stavarna voro lätta som de snöflingor som
plötsligt börjat falla från en mulnande himmel. Men
Raoul lämnade inte mera hennes sida. Hans
skidor skuro ett nytt smalt spår i skogen bredvid
hennes.
Vad skola väl de andra tänka, när de upp-
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
