Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERRGÅRDSIDYLL
och jag övertog godset. Min mor var länge sjuk
och dog sedan också hon. Men han, han lever.
Liten och mager, går han omkring och stirrar
mot något i fjärran. Det är egentligen
besynnerligt, men har ni inte märkt att det i alla gamla
släkter finns en sådan figur? Han har
familjedragen, precis desamma som på de gamla
porträtten. Han är lik de döda, och som de är han
utanför. Alla de andra gå förbi honom. Han
stannar kvar i de avlidnas eviga tystnad.
— Och om man skulle fråga honom vad han
minns av det här livet, fortsatte fru Åkesson,
skulle det förmodligen bli en damm med
guldfiskar och några ansikten och röster. Men inte
som vi andra se och minnas, påtagligt och med
livets varma färger, utan som man ser en bild i
en spegel eller i ett vatten. Avlägset och
drömlikt.
De gingo långsamt fram mot dammen.
Bredvid den storväxte baronen föreföll fru Åkessons
gestalt mycket liten och späd. Hennes huvud
var obetäckt, och det grå håret, mjukt och vågigt,
var tillbakastruket från en låg kullrig panna.
Hennes ansikte såg runt och mjukt ut, men nu
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
