Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERRGARDSIDYLL
sin mans ständiga arbetsiver. Hon hade en stor
hästmun, som tycktes vilja sluka hela sällskapet,
men hon talade nästan viskande, när hon
öppnade denna stora mun. Den låga stämman hade
hon vant sig vid på den tiden, när hon varit
sjuksköterska och tagit emot sin blivande mans
patienter i mottagningsrummet. För att icke störa
doktorn, kanske också för att ytterligare betona
den storhet hon ansåg att han ägde, hade hennes
röst då alltid sjunkit till en viskning. Nu ute i
livet verkade denna blida röst i samband med
hennes kraftiga gestalt rent grotesk.
Artisten rörde med en käpp i vattnet och
betraktade guldfiskarna som skrämda kilade undan.
Han skrattade road åt dem. Ett litet kluckande
skratt, som om han druckit för mycket vin. Hans
runda pojkansikte blossade. Hustrun, en kvinna
med röda arbetshänder, lade moderligt
beskyddande sin arm under hans.
Bakom det pratande och skrattande sällskapet
satt den gamle mannen tyst och såg allvarsamt
framför sig med katten på knät.
Vinden drog genom trädgården. Den röda
vallmon böjdes framåt. Kalkarna vidgades än mer
ii. — v. Krusenstjerna, Vivi, flicka med melodi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
