Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F.N VAGN STJÄLPER
armar och ben och har ett par glittrande ögon
som ständigt spana efter frestande äventyr.
Han kommer inte att bli henne trogen länge,
mumlade madame Clotilde.
Och det var som om hon hoppats att han
skulle lämna Marthe och slå sina starka armar
kring henne i stället.
Hon ryckte till. En känsla hon icke erfarit
sedan tjugufem år steg som en flamma upp inom
henne: svartsjuka. Hon hade glömt bort att en
sådan känsla fanns — de sista åren då hon tyckt
sig vara allt för Philippe hade fått henne att
glömma de sting och brännskador svartsjukan
ger. Hon rodnade, ja hon blev blodröd som den
gången bredvid den kullvältade vagnen, då hon
fått en plötslig förnimmelse av att hon äntligen
hållit sin mans hjärta i sin hand, fast hon vetat
att det kanske just då tillhörde den bedårande
Ginette.
Känslan fick blodet att brinna inom henne,
pulsarna dunkade så att det gjorde ont. Hon
gjorde en rörelse med handen, alldeles omedvetet
samma bedjande åtbörd varmed Marthe i går
sträckt sina händer mot hennes. Men det visste
232
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
