Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OVERKLIGA BLOMMOR
ha med människor att skaffa? Nej, det vill jag
inte. Jag tycker om att ha dem i gravar, i böcker
och spelande framför mig på en scen, men
alldeles inte mitt framför mig skakande hand med
mig, medan deras tungor tala ord som äro
främmande både för deras egna hjärtan och mitt.
Men är det då så lätt att bli fri från
människorna — människorna som behärska jorden
och haven ? Mycket lätt! Det behövs inte att man
begår något brott för att människorna skola lämna
en ensam. O nej! Det behövs bara att man själv
längtar efter ensamhet, längtar så där intensivt
som när man längtar efter en vän. Precis på
samma sätt, fastän det kan låta paradoxalt.
Ensamheten är en vän, och jag har längtat mig till
den. Se där en bekännelse. Jag längtar efter
overkliga människor.
Det var ingen bekännelse. En bekännelse skall
vara sanning och ingenting annat än sanning. Har
jag då inte längtat efter ensamheten? Jag skrev
det ju bara för ett par dagar sedan. Det står här
alldeles ovanför ... Nu vet jag att det där skrev
261
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
