Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 26. Ett samtal på tu man hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| TJUGUSJÄTTE KAPITLET. |
Ett samtal på tu man hand. |
Då de kommit ut på gatan, föreslog Fix, att de
skulle följas åt in på en restaurant och få sig
några förfriskningar. Passepartout tackade. Det var
ju ett lämpligt sätt att fördriva tiden.
Vid kajen låg en vinkällare, som såg ganska
inbjudande ut. Där gingo de in och befunno sig snart i
en rymlig, vackert dekorerad sal. Längs ena väggen
gick en brits, försedd med en mängd kuddar, och
där lågo en rad gäster i djup sömn.
Kring små bord av flätade bamburör sutto bortåt
trettio personer och smuttade på sina glas eller krus.
Somliga drucko öl eller porter, andra konjak, whisky
eller likörer. De flesta rökte dessutom långa
lerpipor, i vars små huvud instoppades små kulor av
opium, med tillsats av rosenolja. Så fort någon av
de rökande blev bedövad och gled ner under bordet,
togo uppassarna honom, en i axlarna och en i
fötterna, och buro honom bort på britsen. Ett
tjugutal av dessa medvetslösa stackare lågo redan där, i
högsta stadiet av berusning.
Fix och Passepartout förstodo strax, vart de
kommit. De voro i ett röknäste, ett tillhåll för dessa
avmagrade, förslöade, själlösa varelser, till vilka
ostindiska köpmän i sin samvetslösa vinningslystnad
årligen sälja för ungefär tvåhundra millioner kronor
av detta ödesdigra njutningsämne, som kallas opium
och beredes av vallmons mjölksaft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:56:23 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vj80dagar/0115.html
