Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högskolans nya byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Knappt hade alltså den stora frågan om en byggnad för
Högskolan hunnit uppstå, förrän den vunnit den lyckligaste
lösning. Ej minst tillfredsställande i denna lösning var, att
den gällde ej blott för det tillfälliga behofvet, utan för lång
framtid. Detta ingick redan, såsom här ofvan antydts, i den
vidtsynte gifvarens första afsikter och låg också till grund för
det preliminära, efter rektors anvisningar gjorda utkastet.
Sålunda var Högskolan redan från början tillförsäkrad
tillräckliga undervisningslokaler äfven för en raskt växande
humanistisk fakultetssektion samt tillräckliga expeditions-,
samlings- och solennitetslokaler. När däremot den
humanistiska sektionen kommer att, enligt planen för Högskolans
utveckling, få vid sin sida en matematisk-naturvetenskaplig
sektion, kan den första byggnaden endast tjäna till
centralställe, under det att de särskilda naturvetenskapliga
diskipli-nema böra tillgodoses med särskilda, efter helt andra planer
uppförda byggnader, som kunna förläggas på skilda ställen.
Den första åtgärden från Högskolans sida efter
mottagandet af Konsul Ekmans ofvannämnda anbud var
naturligtvis att hos Stadsfullmäktige söka upplåtelse af byggnadstomt.
Styrelsen beslöt den 6 februari att såsom sådan föreslå plats i
Vasaparken och uppdrog åt en kommitté, bestående af rektor
samt Herrar Trana och Wærn, att, sedan Lärarerådet lämnats
tillfälle att yttra sig, affatta och ordförandens godkännande
underställa skrifvelse i ärendet till Stadsfullmäktige. Äfven
Lärarerådet önskade få tomt upplåten i Vasaparken, och
Styrelsens skrifvelse i detta syfte afläts den i mars 1901. Att
tankarna föllo på Vasaparken, var helt naturligt. Där skulle
den monumentala karaktär, som man hoppades att
byggnaden skulle få, förhöjas af omgifningen; där skulle också läget,
på samma gång det erbjöde riklig tillgång på ljus och
frånvaro af damm och buller, blifva så centralt, som det passade
sig för en anstalt, som samlade tusentals af stadens invånare
från alla dess delar; vidare var det bekant, att, när få år förut
Vasaparken anordnades såsom park, det var anordnamas
mening, att en monumental byggnad där borde förläggas;
slutligen syntes det omöjligt att med stadens dåvarande reg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
