Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Klockan 5 på e. m. Den saknade. Nabs förtviflan. Efterforskningar mot norr. Holmen. En natt af ångest. Morgondimman. Landet visar sig. Nab simmar öfver. Öfvervadning af sundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skeppsbrutna plötsligen af en skummande vågtopp. Fasta
marken upphörde. De befunno sig längst ute på en spetsig
udde, mot hvilken hafvet bröt sig ursinnigt.
— Det är en udde, — sade matrosen. — Vi måste
vända om åt höger, och sålunda skola vi uppnå det
egentliga landet.
— Men om han är der! — svarade Nab och pekade
utåt oceanen, hvarifrån några hvita vågryggar framglänste
ur skymningen.
— Nå, så låtom oss ropa på honom!
Och förenande sina röster, utslungade alla fyra ett
kraftigt rop, men ingen svarade. De inväntade en
vindstilla. De började om igen. Ej heller nu något svar!
De skeppsbrutna vände derpå om, följande motsatta
sidan af udden, och vandrade öfver en äfvenledes sandig
och stenig mark. Pencroff anmärkte emellertid, att
stranden här var brantare, att landet höjde sig, och han
förmodade, att man, vandrande uppför en långdragen
sluttning, borde uppnå en hög kust, hvars massa aftecknade
sig oredigt i skymningen. Foglarna voro icke så talrika
på denna del af stranden. Äfven hafvet vräkte här ej
så starkt och röt mindre, och det var till och med
påfallande, att vågornas storlek minskats märkbart. Man
hörde knappt bränningarnas larm. Otvifvelaktigt bildade
denna sida af udden en halfcirkelformig liten bugt, som
af den hvassa uddspetsen skyddades mot öppna hafvets
vågsvall.
Men genom att följa denna rigtning kom man åt
söder, och det var att gå åt ett håll, rakt motsatt den
del af kusten, hvarpå Cyrus Smith hade kunnat komma i
land. Efter en vandring på en och en half mil funno
de skeppsbrutna, att stranden ej ännu gjort någon
böjning, så att det blef dem möjligt att återvända mot norr.
Denna udde, hvars spets man kringgått, måste likväl
sammanhänga med det egentliga landet. Ehuru de
skeppsbrutnas krafter voro nästan uttömda, vandrade de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
