Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Vid spetsen af käglan. Kraterns inre. Hafvet rundt omkring. Intet land i sigte. Kusten i fogelperspoktiv. Hydrografi och orografi. Är ön bebodd? Bugterna, vikarna, uddarna, floderna m. m. döpas. Lincoln-ön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
korrespondenten i några grunddrag utmärkt på sitt
skrifplån. Nu återstod intet mer än att gå ned utför berget
och se efter, hvad ön kunde erbjuda med hänsyn till
mineralier, växter och djur.
Men innan Cyrus Smith och hans kamrater begåfvo
sig ned utför berget, sade han till dem med sin lugna
och allvarliga stämma:
— Se här, mina vänner, den trånga fläck af jorden,
dit den Allsmägtigas hand har kastat oss. Det är här,
vi skola lefva, kanske en lång tid. Måhända skola vi
också oförmodadt blifva hjelpta härifrån, om slumpen för
något fartyg här förbi; jag säger: slumpen, ty denna ö
är helt oansenlig; den erbjuder ej ens en hamn, hvilken
kan tjena såsom hvilopunkt åt fartygen, och det är att
befara, att den ligger afsides från den allmänt följda
stråkvägen, d. v. s. alltför mycket i söder för de skepp, som
besöka Stilla hafvets ögrupper, alltför långt i norr för
dem, som styra kurs mot Australien efter att hafva
dubblerat Kap Horn. Jag vill inte dölja något för er med
afseende på vår belägenhet.
— Och ni har rätt, kära Cyrus, — svarade lifligt
korrespondenten. — Ni har att göra med män. De hysa
förtroende till er, och ni kan räkna på dem. Är det inte
så, mina vänner?
— Jag skall lyda er i allt, herr Smith! — sade
Harbert, fattande ingeniörens hand.
— Min husbonde, alltid och öfverallt! — utropade
Nab.
— Hvad mig angår, — sade matrosen, — så vill
jag mista mitt namn, om jag prutar mot hvad ni ålägger
mig; och vill ni bara, herr Smith, så skola vi af denna
ö göra ett litet Amerika! Här skola vi bygga städer,
här skola vi anlägga jernvägar, här skola vi uppsätta
telegrafer, och då den en vacker dag är väl omskapad,
väl anordnad, väl civiliserad, så erbjuda vi den åt
unionens styrelse! Blott en sak begär jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
