- Project Runeberg -  Den hemlighetsfulla ön /
260

(1894) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Fallgroparna. Räfvarna. Mysksvinen. Vinden går öfver på nordvest. Snöstorm. Korgmakarna. Den starkaste vinterkölden. Lönnsockrets kristallisation. Den hemlighetsfulla brunnen. Föreslagen upptäcktsfärd. Blyhaglet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

påträffade han tre djur, som borde blifva välkomna i köket.
Det var en pekari-hona och två hennes ungar.

Pencroff återvände till Granite-House, förtjust öfver
sin fångst, och såsom vanligt skröt han väldeliga med
sin jagt.

— Se så, herr Smith, nu skola vi göra oss ett godt
mål! — utropade matrosen. — Och ni, herr Spilett, ni
skall också taga för er!

— Jag skall nog äta, — svarade korrespondenten,
— men hvad är det jag får i mig?

— Digris.

— Ah, är det verkligen digris, Pencroff? Att döma
af er höga ton, trodde jag, att ni skulle komma med en
tryfferad rapphönsunge.

— Huru? — utbrast Pencroff. — Skulle ni
möjligen rata digris?

— Nej, — svarade Gideon Spilett utan att visa
någon entusiasm, — och för så vidt ni icke misstagit . . .

— Bra, bra, herr korrespondent, — genmälde
matrosen, som icke tyckte om att höra sin jagt
underskattas, — ni är kinkig! Det är sju månader, sedan vi
landstego på den här ön, och ni skulle varit alltför
lycklig, om ni lyckats påträffa ett dylikt villebråd!

— Se så, se så! — svarade korrespondenten. —
Menniskan är aldrig hvarken fullkomlig eller nöjd.

— Jag hoppas, — fortfor Pencroff, — att Nab skall
utmärka sig. Se bara, dessa små pekarier äro blott tre
månader! De skola bli möra som vaktlar! Se så, kom
nu, Nab! Jag skall sjelf öfvervaka kokningen.

Åtföljd af Nab, begaf sig matrosen till köket och
fördjupade sig i sina kulinariska göromål.

Man lät Pencroff hållas der. Nab och han tillagade
en ypperlig måltid — de två pekari-ungarna,
kängurusoppa, rökt skinka, piniefrön, drakblodsöl, Oswego-te —
med ett ord allt det bästa, man kunde få — men bland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:57:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vjhemligon/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free