Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 25. Afresan. Floden börjar stiga. Almar och nässelträd. Åtskilliga växter. En Jakamar. Åsynen af skogen. Jette-eucalypter. Hvarför man kallar dem feberträd. Skaror af apor. Vattenfallet. Läger för natten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som naturen så lätt framkallade medelst vatten och träd.
Allt efter som nybyggarna kommo längre upp i floden,
vidtogo ständigt nya trädslag. På högra stranden reste
sig öfver hvarandra dessa praktfulla ulmaceer, hvilka äro
så eftersökta af byggmästare, och som besitta den
egenskapen att bibehålla sig länge i vattnet. Vidare funnos
der grupper af träd, tillhörande samma familj, bland
andra nässelträd, af hvilkas frön fås en mycket nyttig
olja. Längre fram upptäckte Harbert några Lurdizabala,
hvilken buskväxts böjliga grenar, sedan de någon tid fatt
ligga i vatten, lämpa sig förträffligt såsom linor, och
två eller tre ebenholzstammar, utmärkande sig genom
sin vackra svarta färg, nyckfullt genomskuren af ådrorna.
Emellanåt lade man till med pirogen på ett och
annat ställe, der det var lätt att stiga i land. Gideon
Spilett, Harbert och Pencroff genomsökte stranden, med
bössan i handen och vägledda af Top. Utom ett och
annat villebråd kunde man påträffa någon nyttig växt,
som det icke var skäl att försmå. Den unga
naturforskaren fick sin önskan uppfyld, ty han upptäckte
ett slags vild spenat af familjen Chenopodiacæ samt en
mängd arter af familjen Cruciferæ, tillhörande kålslägtet,
dem det säkert voro möjligt att “civilisera“ genom
omplantering; der växte bland annat krasse, rättikor,
rofvor och slutligen små greniga, något ludna och omkring
tre fot höga plantor, som hade nästan bruna frön.
— Vet du, hvad det är för en växt? — frågade
Harbert matrosen.
— Tobak! — utropade Pencroff, som synbarligen
aldrig sett sin älsklingsväxt i annan form, än den hade
i hans piphufvud.
— Nej, Pencroff, — svarade Harbert, — det är
inte tobak, det är senap.
— Så kör för senap då! — svarade matrosen. —
Men skulle händelsevis, min gosse, ett tobaksstånd
presentera sig, så var så god och försmå det inte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
