Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 27. Förslag att taga hemvägen utefter södra kusten. Dennas konfiguration. På rekognoscering efter det förmodade skeppsbrottet. Ett vrak från rymden. Upptäckt af en liten naturlig hamn. Vid midnatt på stränderna af Barmhertighetens flod. En drifvande kanot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sådant var utseendet af denna del af ön, hvilken
del nybyggarna nu sågo för första gången, och som de
öfverforo med ett ögonkast, i det de stannade en stund.
— Ett fartyg, som här kastades in mot land, —
sade nu Pencroff, — skulle oundgängligen gå förloradt.
Sandbankar, som skjuta långt ut, och längre bort klippor!
Dåligt farvatten!
— Men åtminstone borde det finnas något qvar af
detta fartyg, — anmärkte korrespondenten.
— Deraf skulle återstå träspillror på refven och
intet på sanden, — svarade matrosen.
— Hvarför då ?
— Emedan denna sand, långt farligare än klipporna,
begrafver allt, som uppkastas på stranden, och emedan
några dagar äro nog för att skrofvet af ett fartyg på flera
hundra tons skall försvinna deri.
— Det skulle alltså, Pencroff, — frågade ingeniören,
— inte vara något underligt, om efter ett skepp,
som förlist på dessa bankar, nu ej funnes ett enda spår?
— Nej, herr Smith, genom tidens eller stormens
inverkan. Till och med i detta fall skulle det dock vara
öfverraskande, om inte spillror af masterna och spirorna
blifvit vräkta så högt upp på stranden, att hafvet inte
kan nå dem.
— Låtom oss derför fullfölja våra spaningar, —
sade Cyrus Smith.
Klockan 1 på middagen hade nybyggarna kommit
till det innersta af Washington-bugten, och nu hade de
tillryggalagt en sträcka af tjugu mil.
Man gjorde halt för att frukostera.
Der började en oregelbunden kust, nyckfullt utskuren
och betäckt med en lång linie af dessa klippor, som
följde på sandbankarna och som det i detta ögonblick
stigande tidvattnet snart skulle betäcka. Man såg de
mjuka vågsvallen, då de brötos mot klippspetsarna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
