Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 33. Vintern. Ullens valkning. Valkqvarnen. En fix idé hos Pencroff. Hvalfiskbarderna. Hvartill en albatross kan tjena. Framtidens bränsle. Top och Jup. Stormar. Förödelse i ladugården. Utflygt till Brandgås-träsket. Cyrus Smith ensam. Undersökning af brunnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under återstoden af Juli månad hade man
omvexlande regn och köld. Temperaturen sjönk icke så lågt
som under den föregående vintern, och dess maximum
öfversteg icke 8° Fahr. (— 13,3° Cels.). Men om denna
vinter icke var så kall, utmärktes den i stället genom
stormar och vindstötar. Ånyo gjorde hafvet häftiga
anlopp, som mer än en gång bragte Spiseln i fara. Man
skulle kunnat tro, att en af någon underhafsrevolution
framkallad hvirfvel upplyfte dessa jettevågor och vräkte
dem mot Granite-Houses vägg.
Då nybyggarna, stående i fönstren, betraktade de
ofantliga vattenmassor, som brötos under deras ögon,
kunde de ej annat än beundra det storartade skådespel,
detta oceanens vanmägtiga raseri erbjöd. Vågorna
studsade tillbaka såsom bländande skum, hela stranden
försvann under denna rasande öfversvämning, och stänket
yrde upp till en höjd af öfver hundra fot.
Under dessa stormar var svårt, ja, till och med
farligt att våga sig ut på öns vägar, ty ganska ofta
vräktes träden omkull. Emellertid läto nybyggarna icke en
vecka förgå utan att helsa på i corralen. Lyckligtvis
led icke denna inhägnad, som i sydost skyddades af en
från Franklins berg utgående ås, allt för mycket af
orkanens våldsamhet, hvilken skonade dess träd, dess skjul,
dess pålverk. Men ladugården, som låg på Stora
Utsigts-platån och följaktligen var öppen för vindstötarna från
öster, hemsöktes af ganska svår förödelse. Dufslaget
beröfvades sitt tak två gånger, och stängslet nedslogs
likaledes. Detta måste göras om starkare, ty man insåg
nu tydligt, att Lincoln-ön låg i Stilla hafvets värsta
farvatten. Det syntes verkligen, som om den utgjorde en
centralpunkt för väldiga cykloner, hvilka gisslade den,
såsom piskan gör med snurran. Skilnaden låg blott deri,
att här var det snurran, som låg orörlig, och piskan,
som svängde om.
Under den första veckan af Augusti månad minskades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
