Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 37. Återkomsten. Diskussion. Cyrus Smith och den okända. Ballong-hamnen. Ingeniörens hängifvenhet. Ett rörande experiment. Några fallande tårar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Men är det inte väl långt dit?
— Bah, den ligger inte längre från Granite-House
än tre mil, och vi ha ju en bra väg, som för oss rakt
fram dit!
— Nå, så lägg din Bonadventure der då, —
svarade ingeniören, — ehuru jag hellre skulle sett, att vi
haft den på närmare håll, så att vi kunnat ha ett
vaksamt öga på den. När vi få tid, skola vi göra i
ordning en liten hamn åt den.
— Bravo! — utropade Pencroff. — En hamn med
en fyrbåk, en molo och en kölhalningsbassin! Ah, med
er hjelp, herr Smith, skall allt det der bli en småsak!
— Ja, min raska Pencroff, — svarade ingeniören,
— men endast på det vilkoret, att ni hjelper mig, ty i
alla våra bestyr tar ni på er anpart tre fjerdedelar!
Harbert och matrosen gingo alltså åter om bord på
Bonadventure, hvarefter ankaret lyftes och seglen
hissades. Framdrifven af hafsbrisen, länsade slupen raskt
undan mot Klo-udden. Två timmar derefter låg den för
ankar i Ballong-hamnens lugna vatten.
Hade den okända under första dagarna af sin
vistelse i Granite-House bragt nybyggarna på den tanken,
att hans natur förlorat något af sin vildhet?
Framskymtade ur djupet af denna förmörkade själ ett klarare
ljus? Återvände omsider förnuftet hos honom? Ja,
säkerligen, och det till och med så pass, att Cyrus Smith
och korrespondenten frågade sig, om någonsin den
olyckligas förnuft varit fullständigt utsläckt.
I första början hade den olyckliga, van vid lifvet i
fria luften, vid den obegränsade frihet, han njöt på
Tabor-ön, visat några utbrott af doft raseri, och man hade
anledning befara, att han genom ett af Granite-Houses
fönster skulle störta sig ned på stranden. Men småningom
lugnade han sig, och man kunde lemna honom frihet att
gå, hvart han ville.
Man hade alltså anledning att hoppas, och detta i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
