Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 46. Nybyggarna på stranden. Ayrton och Pencroff taga hand om bergningsarbetet. Samtal under frukosten. Pencroffs resonnemang. Noggrann undersökning af briggens skrof. Krutdurken orörd. De nya rikedomarna. De sista spillrorna. Ett stycke af en sprängd cylinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— I hvad fall som helst, — sade Gideon Spilett,
— stöt eller explosion, så medger ni, Pencroff, att det
skedde i rättan tid!
— Ja, ja! . . . — svarade matrosen, — men det
är inte derom det är fråga. Jag frågar herr Smith, om
han i allt detta ser något öfvernaturligt?
— Jag vill inte yttra mig derom, Pencroff, — sade
ingeniören. — Se der allt, hvad jag kan svara er.
Detta svar tillfredsstälde ingalunda Pencroff. Han
förfäktade "en explosion" och hängde envist fast dervid.
Aldrig skulle han hafva gått in på det antagandet, att i
detta sund, hvars botten liksom sjelfva stranden
utgjordes af fin sand, och hvilket han ofta öfvervadat vid
ebbtid, fans en klippa, som han icke kände till. Dessutom,
i det ögonblick då briggen sjönk, var hafvet högt, d. v. s.
att der fans mera vatten, än fartyget behöfde för att utan
att törna gå fram öfver alla de klippor, som icke voro
blottade, då hafvet var lågt. Alltså kunde briggen icke
hafva stött på. Alltså hade den sprungit i luften.
Och man måste medgifva, att matrosens
resonnemang icke var utan sin rigtighet.
Framemot kl. 1/2 2 stego nybyggarna i pirogen och
begåfvo sig till strandningsstället. Det var att beklaga,
att briggens två båtar icke kunnat räddas. Den ena af
dem hade, såsom man vet, blifvit krossad i mynningen
af Barmhertighetens flod och var fullkomligt obrukbar;
den andra hade försvunnit, då briggen uppslukades i
djupet, och, sannolikt krossad af densamma, ej flutit upp igen.
I detta ögonblick började Speedys skrof att visa sig
ofvan vattenytan. Briggen var mer än kastad på sidan,
ty sedan masterna bräckts under tyngden af den genom
fallet förskjutna barlasten, låg den nästan med kölen i
vädret. Den hade i sjelfva verket blifvit upp- och
nedvänd genom den oförklarliga, men fruktansvärda
undervattenskraften, hvilken på samma gång gifvit sig
tillkänna genom en ofantlig vattenpelares uppdrifning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
