Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
till jordeks medelpunkt
Då jag åter öppnade dem, såg jag mina båda
följeslagare ligga orörliga, insvepta i sina filtar. Sofvo de?
För min del kunde jag icke njuta ett ögonblicks sömn;
jag led allt för mycket, framför allt af tanken på att
något botemedel icke fans för mitt onda. Min onkels
sista ord genljödo i mina öron: allt var slut! I ett
sådant tillstånd af svaghet var det nemligen otänkbart att
åter hinna upp till jordens yta.
Yi hade en halfannan mil tjock jordskorpa öfver
oss, och det förekom mig, som om denna massa tryckte
med hela sin tyngd på mina axlar. Jag kände mig
förkrossad och gjorde våldsamma ansträngningar för att
vända mig på min granitbädd.
Några timmar förflöto. En djup, graflik tystnad
herskade omkring oss; intet ljud trängde igenom dessa
murar, af hvilka den tunnaste höll några mil i tjocklek.
Midt under min domning tyckte jag mig emellertid
höra ett buller. Det var mörkt i tunneln, men då jag
ansträngde mina ögon, kunde jag se isländaren försvinna
med lampan i handen.
Hvarför gick Hans bort? Öfvergaf han oss? Onkel
sof. Jag ville ropa, men min röst kunde icke tränga
fram öfver mina förtorkade läppar. Det var nu alldeles
mörkt, och det sista ljudet hade dött bort.
— Hans öfvergifver oss! Hans! Hans!
Dessa ord uttalade jag dock blott inom mig sjelf;
längre kommo de icke. Men efter det första
ögonblickets förskräckelse blygdes jag för mina misstankar mot
en man, i hvars uppförande dittills ingenting misstänkt
förekommit. Hans’ bortgång kunde icke vara en flykt,
ty i stället för att gå uppåt galleriet gick ban utför
detsamma; onda afsigter skulle fört honom uppåt, icke
nedåt. Denna tanke lugnade mig något något och ledde
mig på en annan tankegång. Blott ett allvarsamt motiv
hade kunnat rycka denna lugna man ur hans hvila. Gick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
