- Project Runeberg -  Till Jordens Medelpunkt /
207

(1894) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 35

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRETTIOFEMTE KAPITLET

207

har friskat i och hastigt aflägsnat oss från Axels-holmen;
brusandet har småningom bortdött.

Vädret, om man kan uttrycka sig så, kommer inom
kort att undergå förändring. Atmosferen fylles med
ångor, hvilka laddas med elektricitet, som bildas vid
det salthaltiga vattnets afdunstning; molnen sänka sig
märkbart och antaga småningom olivfärg; de elektriska
strålarna förmå knappt genomtränga’ det täta förhänge,
som blifvit nedfäldt för den teater, der stormens drama
snart kommer att uppföras.

Jag känner mig på ett egendomligt sätt upprörd,
såsom hvarje jordisk varelse vid annalkandet af ett stort
oväder. De runda, på hvarandra uppstaplade molnen
i söder, hafva ett olycksbådande utseende, denna
"obevekliga" uppsyn, som jag ofta anmärkt vid stormars
utbrott. Luften är tung; hafvet lugnt.

På afstånd likna molnen stora bomullsbalar,
uppstaplade på hvarandra i en pittoresk oordning;
småningom svälla de upp och förlora i antal hvad de vinna i
omfång; deras tyngd är så stor, att de icke förmå lyfta
sig från horisonten, men för den tilltagande vinden
hopsmälta de småningom, förmörkas och utgöra snart en
enda sammanhängande massa af fruktansvärdt utseende;
stundom studsar en ännu belyst boll af ångor ned mot
den gråa grunden och smälter snart tillhopa med den
täta molnbädden.

Atmosferen är uppenbarligen mättad af elektricitet,
och jag är helt och hållet genomträngd deraf; håret på
mitt hufvud reser sig såsom vid beröringen med en
elektricitetsmaskin, och det förekommer mig som om mina
kamrater skulle känna en häftig stöt, i fall de i detta
ögonblick vidrörde mig.

Lördagen den 24 Augusti. — Klockan tio på
morgonen äro förebuden till en annalkande storm ännu
mera bestämda; man skulle kunna säga att vinden lägger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:57:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vjjordmed/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free